Sökresultat för: ”

antik plog säljes

Tidigare utannonserade

Hej! Rolig originalteckning av Albert Engström, med historia a tergo: Läraren hade länge sökt bibringa ynglingen Lundström med något vetande och utbrister till slut: -Du borde öfvergifva studierna och vända tillbaka till vår modergärning och gå efter plogen! Efter ytterligare ett försök utropar han förtviflad: - Jag sade att du borde gå efter plogen. Förlåt mig, Lundström, jag menade att du borde gå före. Originalbild till Strix N:o 9 årgång 1915. Se mer originalteckningar och läs mer om Albert på länken www.sydis.se
Carlsson Bokförlag. Originalutgåva uppl. 1994. 177 s. Dekorerat lamminatband. 21,5*13,3 sid. Mycket gott skick. Den grekiska livsstilen, som den framträdde under antiken, har betecknats som den västerländska kulturens vagga. Men grekernas sätt att leva och tänka hade i sin tur orientaliska rötter Förutsättningar för en civilisation är ett strukturerat samhälle och ett rimligt materiellt välstånd. Det fanns många kulturer i Mellersta Östern som genomgick cykliska I förändringar med uppgång och fall och som påverkade varandra. Den första högkulturen man känner till började framträda för nästan 6000 år sedan i flodområdet vid Eufrat och Tigris. Det kom sedermera att kallas Mesopotamien på grekiska och betyder "mellan floderna". Där utvecklade sumererna ett efter hand högt differentierat jordbruk med hjälp av konstbevattning och epokgörande uppfinningar som hjulet och plogen. Kopplingen till dragdjur gjorde dessa nya hjälpmedel mycket effektiva. Produktionen omfattade inte bara säd, baljväxter och frukt utan också öl och vin. Förutom arbetsdjur häst, åsna. Oxe, uppfödde man produktionsdjur såsom idisslare och svin. Till infrastrukturen hörde vägar, kanaler och ett primitivt postväsen. Ett revolutionerande framsteg var utvecklingen av bilder till abstrakta skrivtecken, kilskriften. Med hjälp av sitt skriftspråk etablerade man skolundervisning, kodifiering av lagar och kunde publicera episk diktning (Gilgamesh). Kilskriften förbättrades av fenicierna, och grekerna gjorde skriften fonetisk genom att sätta in separata vokaler Därmed uppstod alfabetet. Den äldsta av alla vetenskaper, astronomin, började också Utformas i Mesopotamien. Där liksom i Egypten var luften klar, så att man kunde registrera himlakropparnas positioner och rörelser. Observationerna kompletterades av matematiska beräkningar. Denna matematisk-astronomiska forskning fördes vidare till Grekland och kom att påverka dåtidens livsåskådning och även vår tids världsuppfattning. Gudar hämtades också från grannarna Främre Orienten och längre österut ända till Indien. Man fin ner också paralleller i Gamla Testamentets judiska mytologi. Grekerna rationaliserade emellertid antalet gudar från 300( gudomligheter hos sumererna till ett mera hanterligt antal, tolv olympiska gudar och ett fortfarande ganska stort anta lokala hel- och halvgudar). Grekerna uppfattade sina gudar som mindre vördnadsbjudande och skräckinjagande än grannfolkens. Istället gjorde man dem mänskliga och projicerade sina egna goda sidor och svagheter på dessa odödliga väsen. Denna respektlösa attityd gentemot gudarna kan ha haft ett samband med ett nytt och mera självständigt sätt att tänka. De som kunde disponera sin tid och var tillräckligt begåvade sökte förklaringar på allt; de blev filosofer. Vad som i alla tider fascinerat människan är livets gåta. Nu liksom för många tusen år sedan. Grekerna blev föregångare i biologisk forskning. De beskrev både normala och avvikande företeelser. Detta hade delvis religiös bakgrund. Man försökte offerdjurens normala och patologiska anatomi och ansåg sig därmed kunna tolka dagens situation och förutsäga framtiden. Man testade omedvetet miljön. Metoden utvecklades vidare av romarna. Denna skrift skall huvudsakligen behandla föreställningar om biologi i antikens Grekland jämförda med dagens uppfattning. Vad grekerna trodde om livet byggde dels på myter (mythos, saga) dels på seriös forskning från 600-talet f.Kr. och framåt i tiden. De antika myterna är emellertid inte fritt uppfunna utan har historisk eller annan bakgrund. De framställs ofta i allegorisk form, där stiliserade personlighetstyper och deras reaktioner på naturen och händelser i omvärlden beskrivs. Eftersom myterna uppkommit under olika tidsskeden och på olika platser finns det många versioner av dem. De kunde vara med eller utan sammanhang med varandra eller t.o.m. motsägande intresset ägnade sig åt att överskrida könsbarriärer mellan arter och även ?riken? alltså djur- och växtriket. I det följande skall därför också nyter om biologisk reproduktion i antikens Grekland jämföras med modem bioteknologi och dagens uppfattning i ämnet. Fysik, som påverkar människans livsvillkor, skall också beröras liksom astronomi, där många stjärnbilder illustrerar myter med biologisk bakgrund. Idrott, som ingick i biologiska sammanhang, skall också omnämnas. Den grekiska mytologin som sådan skall inte genomgås systematiskt; det finns en överväldigande litteratur i ämnet. Men till läsarens orientering skall en kortfattad redogörelse för tid, plats och aktörer presenteras. Tid: De händelser, som utspelar sig i sagan förlorar sig i en osäker forntid, men myterna anses ha etablerats under superhjälten Herakles? hypotetiska liv omkring 1300 år f.Kr. Den homeriska sagan skrevs c:a 800 år f. Kr. och vetenskapen introducerades i Miletos i västra Mindre Asien i 6:e århundradet f.Kr. Plats: Gudasagan hade sitt geografiska centrum på berget Olympos i Tessalien, där de tolv högsta gudarna residerade. (Se Appendix). I övrigt hade den forngrekiska kulturen och dess myter sin utbredning förutom i Grekland, också i Trakien, västra Anatolien och på de Joniska öarna. Grekerna etablerade också kolonier längs Svarta Havets kuster, östra delen av Nordafrika, södra Italien och Sicilien. De olympiska gudarna hade uppdelat världen i tre delar Zeus var övergud och fick den direkta ledningen av det som var ovan jord. Poseidon härskade i havet och Hades tilldelades underjorden med dödsriket och gruvorna. Aktörer: Bland mänskliga och antropomorfa varelser farms odödliga gudar och dödliga människor Gudarna hade delvis sina motsvarigheter i andra kulturer i Främre Orienten, såsom den babyloniska och egyptiska. Mellanformer var titaner, jättar och monster, som kunde vara lokalt eller temporalt odödliga. Vid sidan av dessa väsen i det större formatet uppträdde en rad mer eller mindre dödliga figurer såsom nymfer, menader (lat. bacchanter)satyrer, Fauner), och silener (åldrande satyrer med alkoholproblem).
Antik plog trägård dekoration 350kr Trägård roller 100kr Var snäll och e-post eller telefon
Snösläde, plog och potatisränna säljes. 200 kr.
två plogblad och kan monteras efter traktor, säljes gärna till samlare eller museum Pris eller högstbjudande